söndag 21 juni 2009

anekdot från undersvik

Jag står på bryggan. Det blåser lite. det är inte kallt men inte varmt heller.
Ångrar lite att jag slog vad med konfirmanderna, men håller alltid det jag lovar.
En modig konfirmand har redan vågat sig i och står nu och huttrar i sin handduk.
två andra är halvvägs ur sina kläder.
Jag står och väntar på Anna vi har kommit överens om att hoppa i samtidigt.
Hon sliter av sig tröjan och hoppar i.
Jag svär och slänger mig efter henne.
"Dudududu, fffffussskkkaarr" Säger jag när jag kommer upp till ytan.
En präst och en Angelica frågar om det är kallt.
otroligt trogivande stammar jag fram
"Ddddet ääärrr iinntee såå ffffarligt"
*Folk skrattar åt mig inte med mig*
"Nnnneejjj, dddet äärrr sant, jjajag lllovarrr"
Klättrar snabbt upp för stegen. Brainfreezen är total.
Samma känsla som när du ätit tio piggelin inom loppet av 5 minuter.
Slänger in mig i handduken
Folk pratar med mig
Jag ignorerar
Kan inte tänka
15 minuter senare...
"Det var nog 14 grader skulle jag gissa på"
Långt inlägg men det var nödvändigt för klacken är en badkruka...

1 kommentar:

  1. Du är modig du! Jag badar inte ens här på de sydliga nejderna än...

    SvaraRadera